LESS OCH SÅ

Imorse när Julie vaknade sa hon att hon inte kunde höra nåt. Och med tanke på den ljudvolym hon haft på paddan när hon tittat på den idag samt att hon inte verkat kunna höra något alls vi säger till henne så stämde det nog. Detta snor och slem alltså, jag är så less. Och jag tycker så synd om henne. Hon kämpar och kämpar men hon kan inte hosta upp det och hela bröstet är liksom fullt. När hon blir arg eller ledsen och skriker då lossnar massor och så får hon panik för att hon inte får luft. Astmamedicinerna verkar inte hjälpa, det här är nånting annat. Jag var tvungen att googla rs-virus. Det ska ju börja som en vanlig förkylning med lätt feber, så som hon hade under en vecka, men måste de ha feber sen under själva rs-infektionen? Det undrar jag. Hon har ingen feber nu, därför känns det löjligt att gå till doktorn, men å andra sidan kanske hon kunde få hjälp med något slemlösande. Jag vet inte jag... Vad jag dock vet är att jag inte är så sugen på att föda och ta hem ett spädbarn med otäck luftvägsinfektion i huset.

Vi luftade henne i Borgenparken efter lunch. Frisk luft och rörelse gjorde susen ett tag, även om hon var ganska stillsam och tyst.

Ser ju verkligen ut som världens mest gråtrista dag, och det stämmer visserligen, men det var ganska skönt ute.

Så roligt med dessa minnen på Facebook. Hon var visst sjuk den här tiden förra året också, men vädret ser ut att ha varit betydligt bättre. Och vad hon vuxit!

Fredrik bakade söta och jättegoda banan- och blåbärspajer till efterrätt idag. 

Ingenting som lockade den här tjejen dock. Idag har hon ätit några cocktailtomater, lite broccoli och kinderegg. Men man får väl vara glad för det.