Han kom hem med den här också.
Mitt livs första plastgran. Ett måste, då Julie tydligen får andnöd av äkta gran. Men den var finare än jag trodde, även om den är ganska liten och lutar en smula. Jag kommer sakna doften av en riktig gran, men definitivt inte barren.
Jag skulle bara sätta i ljusen och vänta med pyntet.
Nu ska vi bara se om Jullan låter granen, och framförallt pyntet, vara ifred.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar