PANIK

Gustav har ju varit hemma från skolan i lite drygt en vecka nu och vi har betat av läxorna eftersom.
Idag gav vi oss på det värsta. Mitt hatämne, min nemesis; matten.
Jag har aldrig förstått och kommer aldrig att göra det. På gymnasiet blev jag inte godkänd i matte B och jag brukar hävda att det beror på att min lärare var alkoholiserad och satt vid katedern och smygsöp ur sin portfölj. Detta må vara sant men sant är också att jag troligen blivit underkänd även om jag så haft ett helt gäng med überklipska matteproffesorer till hands. Min hjärna KAN INTE lära sig matematik.

Men vi plöjde ett kapitel ur femmans mattebok idag, jag och min son. Först förstod jag ingenting och den gamla bekanta mattepaniken kom över mig. Synen blir lite suddig, hjärtklappning och tårar av vanmakt. Men så samlade jag ihop mig för mitt barns skull och satte mig in i de där jävla uppställningarna. Och vi klarade det.

Yeey, femmans matematik! Bra Malin.