Det känns lite lite surt när det har varit kanonväder men ändå har en hel dag gått utan att jag (vi) kommit utanför dörren. Jag vet inte riktigt var tiden tar vägen, mer än att mycket av den spenderas såhär.
Julie sover, jag myser. Och de soliga dagarna kommer säkert igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar