DONE

Den här bilden skickade Johan från uppvaket. Där fick bara en anhörig vara med.
Gustav vaknade och hade naturligtvis jätteont. Så han fick en dos morfin och somnade om igen.
Pappa och jag satt i väntrummet och det var verkligen en löpande bandet-verksamhet vi fick bevittna.
Barn och förälder hämtades ner till sövning. Förälder kom tillbaka efter två minuter. Efter tjugo minuter hämtades förälder tillbaka till uppvaket och efter ca två timmar kom förälder och mycket ledset och groggy barn upp igen.
Jag hade ju läst på vårdguiden att barn skulle ligga kvar minst sex timmar innan man fick åka hem men här gällde två timmar.
En liten pojke kom upp före Gustav, han kunde inte ens stå på benen och han kräktes blod på golvet i väntrummet. Det kändes ganska grymt.

Och när Gustav väl kom upp (morfindosen köpte honom en extra sovtimme) gjorde det riktigt ont i mammahjärtat. Blek och kallsvettig och fullsmetad på händerna och i ansiktet av blod som han hostat upp - och så ont, ont, ont förstås. Min stackars lilla älskling!

Nu är han hemma i sängen och vi hoppas att det går över fort.