Och det här med att föda barn är inte trevligt på något vis, jag bestämde många gånger inatt att det här var absolut sista gången, men i samma stund man får upp sitt lilla barn på bröstet är allt ont glömt.
Men det gick hyfsat smidigt och fort. Vid nio-tiden igår kväll sattes jag igång med hjälp av en ballongkateter, jag besparar er detaljerna, och drygt åtta timmar senare var hon född. Barnmorskan vred upp det värkstimulerande droppet på max mot slutet och då gick det undan. Det fanns inte ens något mellanrum mellan värkarna och just när narkosläkaren skulle sätta epiduralen då kom bebis utfarande istället. Så var det med det!
Ljuvlig är hon i alla fall, vår tjej som ser ut som en liten farbror. Alldeles tokig av kärlek blir man!
Vi är hemma nu, önskade tidig hemgång och allt var bra så det gick vägen. Jag har inte sovit på 36 timmar så jag ska försöka få mig lite sömn.
Så himla roligt att få se bilder på lilla Julie! Kan inte få nog. :-)
SvaraRadera