onsdag 19 september 2012

ÄLSKAR

Fast ibland lyckas jag lura henne att sova lite själv. Då kan jag göra ett ryck och få undan sånt som jag måste.
Eller så sitter jag bara brevid och tittar på henne. Tills jag saknar bebisgoset så mycket att jag måste lyfta upp och pussa på henne.

Det är galet hur förälskad man blir i sina barn. I samma stund de föds.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar